Bagunçaço 23 år

Här kommer en direktrapport från Sofia, som är ordförande i Bagunçaços vänner, från föreningens 23 årsfest/Lennart

Efter regn kommer sol.
Salvador har under ett par dagar bjudit på mulet väder och regn, men
idag, på Bagunçaços 23-års dag är det strålande sol!

Dagen börjar med fotbollsmatch på planen bredvid Bagunçaço. Ca 100
barn och ungdomar är samlade. Dom spelar i matchtröjor. Dom är en
brokig skara i alla åldrar. Dom turas om och när man inte spelar så
sitter man på sidan och hejjar på,
Volymen är hög och alla är glada.

På plan finns även deras fotbollstränare som idag agerar domare.
När första matchen är slut samlas vi alla på plan och det blir en
form av ett informationsmöte med en dam ifrån landet som driver
liknande projekt där, hon vill vara med och medverka för Bagunçaço.
Barnen står otåligt och lyssnar på, man ser att dom har spring i
bena, men på något vis lyckas kvinnan ”balansera” snacket så dom
alla står och lyssnar.

Sedan fortsätter matcherna.

Bagunçaço är alltid Bagunçaço, alltså lite ”oreda”, tiden rinner
iväg och det blir en lite paus i firandet.
Sedan samlas vi i en utav salarna och Joselito berättar om Bagunçaço,
från hur föreningen skapades till idag och viktiga händelser under
åren.
Sen intar dansgruppen scenen och 5 par dansar, flickorna är uppsminkade
och bär långklänning. Killarna har kostym och dom ser riktigt snygga
ut.

Det är alltid lika roligt att se nya aktiviteter på föreningen,
aktiviteter som ungarna själva har skapat.

Firandet avslutas med mat till samtliga samt tårta och dryck.

För övrigt så har det skett en del förändringar på Bagunçaço.
Huvudbyggnaden/föreningshuset är uppdelat på två. Joselitos bror
driver projekt på ena sidan och Bagunçaço håller till på den andra.
På bakgården har det tillkommit en byggnad, ett hus för Capoeira.

Sen det som slår mig är att det är viktigare än någonsin med
Bagunçaço, barnen måste få ha kvar föreningen som en ”fristad”,
där dom får vara barn/ungdomar och utveckla sina intressen. För mig
är Bagunçaço som ett andra hem där jag alltid har känt mig
välkommen.

/Sofia Angel