Åter till Bagunçaço

Varje gång jag kommer till Bagunçaço är det nya bud. Nu upptäcker jag att jag kan gå rakt in utan att passera några låsta dörrar. I ett stort rum står en dator en ljudanläggning och längst in ett akvarium byggt av en gammal TV.

Vi har det så nu säger Joselito. Det är bara att komma in och inget stjäls, barnen har koll på vd som händer. Det finns sedan länge inga anställda, de tiderna när det kom pengar från olika europeiska och amerikanska organisationer är slut i Brasilien. På ett sätt är det bra tycker Joselito, vi kommer tillbaka till vår tid som rörelse.

Det är ett tiotal grabbar som är kärnan i verksamheten, som hittat ett ställe att vara på. Ett tjugotal ytterligare besöker då och då. Det finns band som spelar och på datorn rullar en video som får killarna som ser sig spela tjuta av stolthet.

Utöver detta finns ett kooperativ som reparerar dator och tekniska prylar. Starten var ett projekt från sångerskan Margarete Menezes.

Varje lördag är det gratis juridisk rådgivning som startats av en kille som fått utbildning via ett projekt som gått genom föreningen

Ett tredje rum ser lite flott ut med kakelplattor. Här ska en liten mottagning för hundar och katter inredas. Det är några medelklasstjejer som startat detta som ännu inte fungerar. Det är lite slående att här blir det flottare än resten av lokalen som används av ungdomarna

På baksidan har Joselito startat en liten trädgård, med alla de träd och växter som ungarna annars ine får se, Var kommer frukterna och grönsakerna ifrån. Biblioteket skal inredas i en utrangerad minibuss som står där i grönskan. Det är alltid gott om planer här